FO: Randig Duke St. Shawl

Jag har blivit klar med min stora randiga sjal. Jag hade två härvor grönt Vålberggarn och en härva brunt, och jag försökte fixa och trixa så att jag använde upp så mycket som möjligt av det men ändå fick någotsånär välavvägda ränder. I slutänden blev det en extra slätstickad tunn rand i brunt, medan bården blev mindre än den ska vara enligt mönstret.

Jag har använt den ett par dagar redan, och recensionen är att den inte är fullt lika varm som den helbruna, kanske för att den inte är lika tät. Merino är kanske varmare än annan ull också, jag vet inte. Å andra sidan är den här sjalen större än den förra, så den bullar upp sig till många lager ull när man virar den om sig som på bilden ovan. Den funkar mycket bra lagd över axlarna på ett kallt kontor också, kan jag meddela.

Härmed avslutas min randiga period för den här gången.